the flipflop life

Det här var man tacksam över, att air aisa delade ut paraplyer vid boarding, eftersom himlen öppnade sig precis innan. 

Den här människan tryckte i sig en fiskburgare på planet. Jag tycker vi kan komma överens om att så gör man bara inte. Det stank. 

Flyget lyfte 12.05 från Penang och direkt över till Ho Chi Minh City. HCMC, kallas Saigon av vissa, det är lokalt sätt benämningen på de centrala delarna av staden och härstammar från innan kriget. Ho Chi Minh City är ett påtvingat namn från när norra Vietnam vann kriget mot södra. 

 

På grund av tidsskillnad landade jag redan kl 13 och jag tog en grab till mitt hostel. Vietnam backpackers hostel i district one. 

För 40 kr natten fick man en säng på detta stället och det var helt okej. Bra takbar med fin utsikt och sköna sängar och rent badrum. Vad mer kan man begära? Ja kanske respektfulla gäster men det var nog för mycket önskat. Första natten blev det inte mycket sömn för alla 7 rumskompisarna bestämde sig för att dundra in vid olika tidpunkter mellan 01 - 05. Dessutom hade vi två storsnarkare i rummet så inte ens mina hörselproppar hjälpte. Det var som att det vibrerade i väggarna. Nåja. Fick några timmars sömn iallafall. 

 

Första eftermiddagen i HCMC vandrade jag bara omkring. Det var en galen upplevelse. Aldrig har jag sett så mycket trafik på ett och samma ställe. ENORMT många motorcyklar i varenda korsning och att gå över vägen kändes verkligen som att göra det med livet som insats.

 

Åt fantastisk mat och njöt av att vara i ett land med lite mer frihet än i Malaysia. Folk verkade generellt mer öppna till turister och inte lika dömande. Mer öl på gatorna och fler leenden än som gick att räkna. 

 

Jag klippte mig för 30 kr, fixade shellacnaglar för 50 kr ocy tog en timmes massage för 100 kr. En perfekt spaeftermiddag med andra ord. 

 

Hittade dessutom lite av favoritfrukten, rambutan, på marknaden så det gjorde ju min dag. 50000 dong (22kr) per kilo tog de, verkligen överpris men det var det värt. I Malaysia kostade de ca 6kr kilot när det var säsong, men de går ju som sagt inte att köpa längre så då går väl priset upp antar jag. Tillgång och efterfrågan. 

 

På kvällen var det pubrunda med hotellet men jag var bara med på förfesten, sedan väntade natten som jag beskrev tidigare. 

 

Dag två i HCMC gick jag på en walkingtour på förmiddagen. Tror det kan ha varit det svettigaste jag gjort i mitt liv. 35 grader och stillastående LUFT, DET RANN PÅ HELA KROPPEN. Svettades till och med på knäna?! Men det var intressant! Besökte en basar och postkontoret och the apartment cafés. Det är gamla lägenheter som det olagligt drivs restauranger och caféer i sen flera år tillbaka. Lägenheterna byggdes under 60-talet och här bodde högt uppsatta militärer från USA och andra värdefulla personer som jobbade i HCMC. Efter kriget hyrdes lägenheterna ut olagligt och det görs fortfarande. Varje år hotas de av vräkning men caféerna är fortfarande öppna och livligt besökta. 

Åt en utsökt steak här en kväll (guilty pleasure) och skulle definitivt vilja besöka alla ställena en gång. Det är 9 våningar och 6 caféer på varje våning så det blir några besök. 

 

Efter walking touren så satte jag mig på en buss ut till Cu Chi tunnels. 

 

Det var en lång bussresa men guiden underhöll med spännande och hemska historier från Vietnamkriget. Fruktansvärt är det med krig och aldrig är jag gladare att jag sluppit att uppleva det själv än när jag får beskåda efterdyningarna i verkligheten.

Tunnlarna som blev Vietnamesernas räddning var häftigt att se även om det var väldigt tillrättalagt för turister. 

 

Livet de levde där nere, och fällorna de gillrade för de amerikanare som faktiskt lyckades ta sig in. Ja allt var fascinerande att se men svårt att förstå att det var så de levde i 30 års tid. 

 

Jag besökte även krigsmuseet inne i HCMC, och det finns inte gränser hur äcklad jag blir av mänskligheten. Amerikanare som poserade glatt medan de torterade en Vietnames, eller höll upp ett avhugget huvud eller hade skjutit barn. 

Bilderna var väldigt starka och det är ofattbart hur människor kan göra så här mot varandra. Och att det sker just nu, men i en annan tappning i andra länder. Så svårt att ta in. 3 miljoner människor dog under Vietnamkriget, 2 miljoner var civila offer. Fortfarande idag lider många av efterspelet från kriget. Alla kemikalier de sprutade över Vietnam har gett ödesdigra konsekvenser och gör fortfarande. Cancer, hudsjukdomar, barn som föds utan armar eller ben. Osv osv osv. 

 

Det var sent när vi kom tillbaka från tunnlarna så jag åt lite middag och åkte sedan upp i en av stadens högsta byggnader för en drink med utsikt. Byggnaden har en helikopterplatta men den har aldrig blivit använd för när de väl hade byggt den insåg de att vinden ständigt ligger från fel håll så det är för farligt att landa där. Well well. Så blev det en bra bar iallafall. 

Gick lite på Bui vien Street på kvällen. HCMCs bargata. Högljudda fester, barn som gjorde eldshower och allt pyntat för Halloween, matvagnar som säljer allt från insekter till seafood till majskolv och inkastare som häller i shotts i munnen på alla som gapar. Jag var inte på humör för nån fest så passerade bara och gick sedan och lade mig.

 

Natt nr 2 blev mycket lugnare. Sov gott och länge i min nedre bunk. 

Så tredje och sista dagen i staden sydde jag upp en sidenklänning hos en skräddare och vandrade lite mer runt och utforskade. 

På eftermiddagen träffade jag Ashton, en kille från Kanada som jag träffade för några år sen i Sri Lanka. Han bor och jobbar som engelskalärare här sen drygt ett år tillbaka så det var roligt att se honom igen och höra lite insider om stan. 

 

På kvällen satte jag mig på ett tåg till nästa destination : Da Nang! 

Tåget var en upplevelse, reste i första klass och sovkupén var fin. Restaurangvagnen var sådär, folk rökte och pratade i högtalartelefon och det sprang många kackerlackor på borden. Jag var glad att jag hade med mig min egen mat för att säga det sån.

Resan tog 18 timmar och jag sov gott hela natten även om det var riktigt jäkla svinkallt inne i kupén! 

 

Allt kan fraktas på en motorcykel, bara man har lite vilja och en vagn. 

I korsningen utanför mitt Hostel. 

 

 

 

Mobil majsgrill

Apartment cafes 

Utsikten från sky aren på mitt hostel

Utsikten från eos helibar

 

Fresh vietnamese spring roll, nästan lika goda som när jag gör dem själv 

Rågbröd, Avocado och krabba. Det här var en lyxig frukost jag sent ska glömma.