the flipflop life

 

 

.....hur jävla fint det är här. Tappar andan varje gång och måste blinka för att förstå att det är sant. Här bor jag.

I måndags hade jag ställt alarm på 06.10 för att åka med mamma till Linköping. Till Robin.

Eftersom Robin går i skolan så käkade vi frukost tillsammans när jag kom, och när han åkte till universitetet så åkte jag in till stan för att strosa omkring lite. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag stog här och fotograferade ankorna kom en Egyptisk man fram och frågade om jag kunde fota honom. Visst sa jag! Gjorde det och så när jag tagit några foton så började vi prata. Han bjöd på lite te och vi gick runt i parken och pratade om allt och inget. Sedan skildes vi åt och jag tog mig till Liecter Square för att köpa musikalbiljetter.

 

 

 

Turistade lite på vägen.

 

 

 

Och åt Lunch med Anniken i Covent Garden

 

 

Heleen och Jag såg på Billy Elliot. Sjukt bra och fantastiskt duktiga dansare! Både barn och vuxna. VÄRT!

 

Hvaler Gjestgiveri

Här sitter jag på kontoret i egna tankar. 

Snurrar i alla vinklar och vrår. Vrider sig och reflekterar. Tänker på en sak, associerar till en annan.

 

Tänker på att ta vara på livet. Tänker på familj och vänner. Det viktigaste jag har. Tänker på hur lite jag träffar det viktigaste jag har. Får lite hemlängtan. Eller kanske inte hemlängtan, men längtan till närhet och gemenskap. 

 

Tänker på vad jag verkligen vill göra just nu. Jag vill hem, krama om katterna som jag saknar så mycket. Tänker på att jag vill äta en god vanlig middag med min famlij. Jag vill ha tjejkväll och äta den kladdigaste av kladdkaka. Jag vill prova jaccuzin. Jag vill klappa bebismagar. Jag vill vara där ni är. 

 

Jag vill också hemskt gärna resa. Jag vill resa så mycket att det ilar i kroppen när jag tänker på det. "ta vara på livet" klingar i skallen.

Jag vill skapa minnen. Jag vill lära känna männniskor. Jag vill göra "life-long-relationships" på en buss genom indiens djungel. Jag vill prova att äta en orm. Jag vill se tigern i sin naturliga miljö. Jag vill leva i en ryggsäck. Jag behöver ingen vattentoalett eller varmvatten att duscha i. Jag behöver ingen air-condition. Jag behöver något att sova på, gärna med kudde, och lite mat. Sällskapet gör resten. 

 

 

Jag ser en bild på national geographics instagramkonto. Jag tänker mig in i bilden. Att där vill jag vara. Såhär skulle det kännas. Eller; såhär kände jag när jag var där. Mitt hjärta bankar och jag kan inte hålla mig från att fånigt le. 

 

Jag tänker på alla fördelar med att resa. Alla insikter som det har gett mig. Man får en självdistans som heter duga. Lär sig mycket om sig själv. Man lär sig massor om världen och andra människor. Man blir också mer självständig. Egenskapen att lösa problem blir allt starkare och starkare. Finna en lösning. Missar vi bussen så gör vi, vi tar en ny. Är det dåligt så åker vi vidare. Är maten kass finns det alltid lite pistachios att köpa i nån liten vagn. "manñanamanñana" Men på ett bra sätt. Inte ett nonchalant sätt. Bara att inte hetsa upp sig över små problem.  

 

Jag har vänner i så många länder. Och fler kommer det bli med åren. Man har inte kontakt med dem ofta. Men man vet att de finns där. Ses vi igen så har vi alltid den där resan som vår gemensamma grund. Det är jobbigt att säga hej då. Det är det värsta. Men det är nödvändigt. Och man får se det som att det är hejdå vi ses snart igen.

 

Man lär sig att hanskas med många olika typer av människor. Kontakten är en never endig story och det blir lättare och lättare att känna sig bekväm i alla möjliga konstiga sociala sammanhang. Ens personal space och comfortzone blir mycket komprimerat och näst intill obefintlig ibland. Men det gör inget. Man lär sig att uppskatta det. Och inte minst, när man kommer hem en stund, så blir småsaker som att få sova ifred utan att det går människor runt en 24/7, gå på toaletten utan vare sig diverse djur eller suspekt doft och möjligheten att duscha i varmt vatten så sjukt stort och bra. Då lever man som en kung.

 

För mig är en resa, lång eller kort, alltid välspenderade pengar. Det ger så mycket som alltid kommer att finnas kvar. De små lyckorusen när kycklingen smakar helt fantastiskt, när man hittar en orangutangkrabba i en bubbleanemone, när någon spelar en svensk låt på gitarr. De små minnena är värda precis lika mycket som de stora. Det är de spontana sakerna, som man inte hade några förväntningar alls på, som det oftast blir starkast minnen av. Mina minnen. My precious. (med rösten av Gollum)

 

Man måste drömma och ha ambitioner. Det är det som skapar livet och verkligheten tillslut. Om än modifierat.

 

På min datorskärm är det en bild på mig när jag är på en vacker strand på Sipadan Island. Jag har just gjort ett fantastiskt häftigt dyk och det spritter i hela kroppen. Lyckorus. Den påminner mig varje dag om vad jag vill. Hur jag vill må och känna. Jag skulle kunna berätta i evigheter om små detajer och stora detaljer från mina resor. Men ingen orkar lyssna. Jag vet det och det är okej. Skulle någon förresten vilja veta så är jag inte säker på att jag skulle kunna berätta. Skulle bli inlindad i mina egna tankar och vimla bort mig själv och göra det absolut omöjligt att följa med i mina svängar. För det är så mycket som inte går att berätta om. Känslor som bara jag har och jag inte kan beskriva med varken ord eller bilder. 

 

Men så är det kanske så att man inte alltid kan vara i sitt happy-place. Eller så får man ha många olika. Jag trivs bra här på jobbet, jag trivs med mina kollegor för det mesta. Jag trivs i norge och jag trivs att bo vid havet. 

Samtidigt:

Jag saknar alla nära. Jag saknar äventyret med att backpacka. Jag saknar skoldagar där man fick hänga med alla vänner helt otvunget. Jag saknar katterna.

 

Nåväl. Allt har sina fördelar och nackdelar. 

 

Men det är få saker som går upp mot en "jag-har-saknat-dig-så-mycket-kram"

 

Vilken fin dag. Sommarhöst återigen. 

Hittils, en helt fantastisk start på hösten. Varma soliga dagar, nästan ingen vind. Skulle lika gärna kunna vara Augusti och sensommar. Än så länge har inte löven blivit gula, röda och orangea, men som jag längtar!  Det är så otroligt vackert. Klar fräsch och frisk luft. Lätt att andas. 

 

De senaste dagarna har det också varit otroligt stjärnklart. Maffigt. Men det finns ju en grund till att en det är så mycket stjärnor, och dessvärre är den inte liika härlig som resten av hösten. Mörker. Mörkermörkermörker. Nu kommer det smygande. Tidigare och tidigare var kväll och senare och senare var morgon. Inte en uns av nattbelysning finns heller här ute på vishan så this is the place to be för stjärnskådning.  Det börjar också bli lite kyligt om nätterna, så ja, hösten är här.

 

På med alla mysiga snygga höstkläder (helt klart det bästa med hösten) ut i skogen och plocka svamp i höstsolen, och tända ljus på kvällarna, dricka te och allra helst prata strunt med en go vän. Det gillar jag.

 

Idag då. Idag tog jag mig i kragen och fixade ett par dagars disk och tvättade en maskin. Sedan tog jag en springtur i det fina vädret. En vill ju vara i form till ett eventuellt CX-lopp i oktober. 

 

Sprang förbi ett par björnbärsbuskar dingnande av mogna bär och var ju tvungen att stanna förstås. Mm så söta och goda. Sedan ner till Hasselviken och där såg vattnet så otroligt inbjudande ut att jag bara var tvungen att ta ett dopp. 

 

Det var nog det sista doppet för i år, iallafall i syfte att svalka sig. Det var lite kallt. Men så fort jag kom upp värmde solen gott så det var härligt.

 

Helt fantastisk badsäsong i år! Första doppet någon gång i mitten av maj och så sista(?) doppet 2a september. I like it!

När jag jobbade idag såg jag först en rådjursmamma med en bambi, och sen en enorm älg på gräsmattan utanför gjestgiveriet. Stor uppståndelse mitt i maten då alla gäster reste sig för att se på den imponerande älgen - inte för inte den kallas skogens konung. Magnifik.

Det var så otroligt vackert där jag tappade bort mig igår så idag tog jag kameran i högsta hugg och gick på långprommis.

 

Jobbat kontor idag, det var kul! 

Inga lunchgäster så spenderade den tiden med att tvätta maaaassa fönster. 

Efter jobbet åkte jag till butiken för att köpa mjölk och växla till mig lite tior till duchen men nä. Det var stängt för det är tydligen röd dag idag. Hade helt missat det (igen). Nåja.