the flipflop life

Jag har ett problem, eller jag har många, men nu tänker jag skriva om ett. Det är inte ett problem som egentligen "får" vara ett problem. För när det väl kommer till kritan så kan man kanske inte kalla det ett problem.

 

Jag har ju sagt länge att jag ska ut och resa. Från början hade jag tänk resa till Asien i oktober och vara borta på obestämd tid. Sedan bestämde sig några goa vänner att skaffa barn och det vill en ju inte missa så man kanske ska skjuta på resan ett par månader? tänkte jag. Sedan bestämmer sig fler goa vänner att de ska skaffa barn, JUST I MITT RESANDE?! Hur ska jag göra nu då?  Jag "kan" ju inte stanna hemma och titta på när andras liv går framåt utan måste ju också leva mitt eget. Även om det gör ont i bebishjärtat att kanske missa detta mirakel. Bara ta del av det på bilder, telefon och videoskype är ju inte riktigt den realtion jag helst av allt vill ha till ungarna. Men de får massa coola sovenirer från Tant Marielle iallafall. 

 

Sedan var det ju det där med att Syster tar studenten i Juni. Kanske ska man se till att va hemma då. Det vill hon ju så gärna, den där Malin. 

 

Jaha. Ska man fira jul borta eller hemma. *kollar flygpriser* = Fira hemma.

 

Okey, så i princip kan jag åka 1 januari-30 maj 2014. Inte riktigt vad jag tänkt men det får duga.

 

Sen hipp som happ som får jag erbjudande om förlängt kontrakt på Gjestgiveriet. Jaha, och nu då? 

 

Hade ju tänkt att jag skulle kanske jobba till sista november SENAST och sedan va hemma en månad och dra 1 januari. Meen, nu vill de att jag stannar här till 21 december (har inte lovat något än) och då känns det ju lite kort att bara va hemma 1½ vecka efter så lång tid ifrån familj och vänner. Så då kanske jag kan åka iväg någon gång runt den 10e januari. 

 

Och så var det ju det här jobbet igen. I deras bästa värld skulle jag komma tillbaka redan den 6Mars, men det har jag vänligt men bestämt tackat nej till. Men å andra sidan lagt till att jag gärna kommer tillbaka till eventuellt till påsk eller 1a Maj

 

Påsken i år infaller 18 april, och då vill en ju kanske vara hemma en stund med familjen innan en flyttar tillbaka till Norge. 

 

Resetiden har nu alltså kortats ner från obegränsad till ynkapynka 12-14 veckor. Det finns två alternativ. Strunta i jobbet och res, eller ta ansvar, gör något vettigt och res lite grann. (Jag vet att 12-14 veckor i mångas öron låter väldigt långt, men det är väldigt kort jämfört med vad jag tänkt mig och därför är det nog svårt att ställa om och planera om)

 

För det första. Prioritering. Jobb eller resa. Det lutar åt att jobb. Så 12-14 veckors resande. 

 

Nu måste jag alltså cutta ner min orginalresplan för obegränsad tid till en resplan som passar in på den nya restiden.

Nu kommer vi alltså till det verkliga problemet. Vilka resmål ska jag välja??

Hur lång tid ska jag beräkna på varje ställe? Hur ska jag veta NU hur länge jag vill vara i Fillippinerna?

Hur ska jag nu kunna boka en flygbiljett som gäller i mars 2014?? Jaja. Det löser sig.

 

Men det ÄR just nu ett problem. Min hjärna har lite grann spärrats. Kan inte tänka klart. Kan inte prioritera eller välja. Vill åka överallt! Det finns så mycket att se. Och jag har, som kanske bekant, väldigt lätt för att fästa mig vid ett ställe och aldrig vilja åka hem. Eller kanske rättare sagt fästa mig vid ryggsäckslivet och inte vilja komma hem till verkligheten och ansvaret. Så, conclusion. Jag vill inte resa med hembiljett, men har nu snärjt in mig i något som gör att jag "måste" det. 

Jag vet att jag inte måste någonting egentligen. Men jag vill så mycket åt alla håll. Kariiär, upplevelser och FAMILJ. Alltså inte skapa en (inte nu iallfall) men vara med den jag har, inklusive alla vänner jag så sällan träffar.

 

I-landsproblem var det ja. Klickar på publicera innan jag kräks på hur stort det här problemet känns med tanke på hur litet det egentligen är.