the flipflop life

Andra helgen i Malaysia spenderades på en ö som heter perhentian kecil. Det är den lilla av två öar utanför Kuala Besut.

 

Jag, tillsammans med Meri, Dora, Essi, Kaisa, Nikoline, Ida och Karoline tog en buss från Sungai Nibong på torsdagskvällen. Vi vaknade upp tidigt av att chauffören gormade att vi var framme och lagom förvirrade tog vi oss till färjeläget för att vänta in morgonbåten ut till ön.

 

Vi hade bokat ett 8persons boende via airbnb men redan innan vi kom ut till ön började vi ana oråd. Stället där vi skulle hämta nyckeln hade inte fått någon information om att vi hade bokat och betalat eller att vi ena skulle komma. Det visade sig att det inte heller var tillgängligt längre och det var en lång process att få till något. Det var långhelg i Malaysia så många locals tog sig tiden att åka ut och därmed var de flesta ställena redan fullbokade. Efter många om och men och 3 missade avgångar kom vi tillslut fram.

Där fick vi rum på ett ställe som hette Anis viewpoint som låg i fiskebyn, en bit upp på bergsidan. Det visade sig vara samma boende som vi faktiskt hade bokat, eller trott att vi hade bokat, via airbnb fast ca halva priset! 

 

Det var en fantastisk utsikt och rummet i sig var också okej för priset vi betalade (runt 100 kr natten per person) Vi stötte på en annan kille som också bokat via airbnb och fått samma problem så det verkar vara nån lurendrejare i farten. Som tur var så har airbnb bra skydd mot sånt och vi fick full återbetalning.

 

På dagarna snorklade vi runt omkring öarna och det var fint. Mycket finare än jag mindes det från när jag besökte Ker 2014. Men man får en liten bismak i munnen när man ser hur så många turister, framförallt asiater, som står och går på korallerna så att de dör, hur snorkelturanordnarna matar fiskar, hajar och sköldpaddor för att turister ska få en garanti att se dem. Hur de är helt ovetandes om vilka konsekvenserna blir och att de gräver sin egen grav genom att vara så kortsiktiga.

Det är fullt förståeligt att de lokala gör allt de kan för att tjäna sitt levebröd och rida på den stora vågen. Det är inte heller konstigt att de tar det extra steget för att garantera wildlife encounters för det verkar som att det är det majoriteten av turisterna vill ha. Det är helt oförståeligt för mig. Det är ju som att gå på zoo??

Du vet exakt vart och vad du kommer att se. Det kommer vara 1000 andra snorklare där och alla båtar hetsar om att komma närmast. Det känns verkligen inte bra i magen för mig. 

 

Det var bättre när vi åkte till stränder som d'lagoon och snorklade på egen hand, även om ägaren till hotellet där matade såväl hajar som de stora ödlorna till många turisters fascination. Dock ska de ha cred till att de hade en metall och plaståtervinning, inte serverade plastsugrör och hade upcyclat gamla däck och annat skrot till möbler och leksaker.

 

En kväll besökte jag Dora och Meri long beach, den enda partystranden på Perhentian kecil. Det var roligt, det fanns en bar som underligt nog kallades "the best bar" och på stranden utfördes de traditionella eldshowerna till nattens sena timmar.

Vi badade och dansade och sippade på mojitos så pass länge att vi missade båten hem och fick övernatta i en av personalens bungalow. 

 

Resterande kvällar spenderade vi i fiskebyn. Nästan varje kväll, som på en given signal, kom ett riktigt oväder indragande, så då ville vi inte gå längre än nödvändigt. 

 

All in all så skulle jag ge perhentian ett bättre betyg än jag gjorde senast jag var där. Bra stränder, god mat och ok snorkling! Hyfsat billigt också, en middag för typ 40 kr och en drink för 30 kr. 

Trötta resenärer i väntan på båten som skulle ta oss över till Perhentian. 

Den enda bilden jag har från natten på longbeach haha 😂 

 

 

 

Men här har Dora dokumenterat mig och Meri som synkroniserat utför klassikern Macarena. 

Och lyckan när man hittar en badflamingo kl 02

Här var en bra plats att sova på, även om hängmattan var på gränsen till liten.. 

 

Paus för hydrering är viktigt 

Alnunan beach tror jag den närmaste stranden hette, en 10 min promenad från vårt boende, på en liten väg genom djungeln. 

Det var så härligt att äntligen vara tillbaka på en tropisk ö. Penang är ju tyvärr väldigt förorenat och inte så badvänligt i havet. 

 

D'lagoon beach 

Taxibåtarna som tog oss runt till de olika stränderna, i vått och torrt för ca 30 kr. 

 

Hemma skulle jag aldrig få för mig att ena smaka på en öl, men här sitter ser lixom aldrig fel. 

Fisherman Village pier 

Utsikten från vårt boende 

 

 

 

 

 

Det är ju aldrig lika kul att läsa om (och inte skriva heller) något som hände för över en månad sen. Men jag var lite lat i början så nu får jag (och ni som läser) stå ut med att det är kortfattat och mer som en dokumentation än något härligt soligt inlägg i nutid.