the flipflop life

2017-02-25
06:09:41

Efter Kandy reste jag vidare med två tjejer från hostelet. Iona och Ruth. Vi tog tåget till Hatton och sen en skapligt skröplig chickenbus från Hatton till Dalhousie.

Vi hyrde ett rum av en Lanka familj och strosade sedan runt i det lilla samhället. Inte så mycket att göra och se här förutom hajk.

Vi gick och la oss redan vid 21 med alarmet satt på 01.30. Planen var nämligen att bestiga Adams Peak och nå toppen innan solnedgången.

Vid 02 började vi vår vandring. De första fyra km var inte alls så ansträngande. Lite uppför men helt genomförbart utan att tappa andan helt.

Sedan började den branta stigningen. Vi tog det väldigt lugnt och det var sjukt mycket folk. Dock fick vi veta senare att det inte var något speciellt alls. Vissa helgdagar är det såna köer upp att de flesta inte når toppen. Så vi hade tur!

Det här är en för många religiös vandring. På toppen finns det en insjunkning i berget som liknar ett fotspår. Buddhisterna säger att det är buddahs fotspår, hinduerna säger att det är Shivas fotspår och kristna och muslimer säger att det är Adams fotspår. Vissa påstår att Sri Lanka var det ursprungliga Eden.

Fotspåret är pläterat i guld och dekorerat med ädelstenar. Dock är det övertäckt så man kan inte se det.

På grund av den religiösa anknytningen som finns så är det många som gör en årlig pilgrimsfärd hit. Hela familjer från minsta spädbarn till gammelmormor går upp för berhet. Vissa startar redan vid 18 för att komma till toppen vid soluppgången. Det är alltså en salig blandning av turister som går upp för att få fina bilder av soluppgången och söner som hjälper sin 80 åriga mamma upp en sista gång. Ganska fascinerande.

Vi gjorde många stopp längs vägen och nådde toppen ca 06. 5500 trappsteg senare... 06.25 visade sig de första solstrålarna och det var så vackert. Trollskt nästan. Toppen ligger 2243m över havet så vi befann oss ovanför molnen.

Vi hade lite photoshoot nån timme och gick sedan ner. För att vara helt ärlig var nog ner jobbigare än upp. Knäna fick rejält med stryk även om andningen höll sig på en normal nivå.

Vid 10 tiden kom vi tillbaka till Dalhousie. Trötta och nöjda. Det här var definitivt en av Sri Lankas highlights.

Vi åt frukost och satte oss sen igen på den härliga bussen tillbaka till Hatton för att ta oss till nästa destination ; Ella