the flipflop life

2014-02-07
00:35:00

Ye town och hur 1 natt blev sex nätter Del 2

 

Uppstigning 05.30. Såg solen stiga över bergskammen och floden utanför mitt fönster är helt stilla och rosafärgad. Man skulle kunna tro att det skulle vara tyst och stilla vid arla morgonstund men nej. De flesta här går upp vid 04.30-05.00 för att få så mycket som möjligt gjort innan solens obarmhärtiga värme tar vid. Det är full fart och hög ljudnivå.

 

Deras hemmagjorda bilar låter värre än en helikopter 2 cm från örat. De har motorn utanför och man vevar igång dem. De sprutar ut svarta avgaser och går mycket långsamt. Men de är omåttligt poppis för man kan lasta så mycket på dem. Övervikt är inget begrepp som finns i deras vokabulär. Det samma gäller motorcyklar. Allt kan lastas på en motorcykel. ALLT. En frysbox, 10 meters bambustockar, berg av blomkål, en flätad husvägg, en cykel eller en hel familj. Eller allt på en gång. Verkar inte finnas gränser på vad som kan lastas på dem. Och regeln som gäller i trafiken är: Håll koll på den framför dig och titta aldrig bakåt. Tuta om du ska köra om för ingen har backspeglar (logiskt eftersom man bara ska kolla framåt). Vilken sida du kör på, eller vilken sida du kör om på, har ingen betydelse. Kör där det finns plats. Det fungerar hyffsat eftersom de flesta kör motorcykel. Det är värre för bussar och lasbilar. Det är totalt livsfarligt för en buss att köra om. Det är högertrafik här, även om man undrar ibland. Men 90 % av alla bilar, bussar och lastbilar är gjorda för vänstertrafik. Det vill säga sikt=0. De flesta bussar och lastbilar har en person i framsätet som säger till när det är grönt att köra om. Hållbart system måste jag säga.

Ja, jag kom ifrån ämnet lite ja. Ljudnivå var det jag pratade om. Ja. Förutom trafikens ljud så är det hundar som skäller, folk som bygger hus, och allmänt högljudda samtal. Så att försöka sova längre än inte rekomenderat. Därför var det rätt skönt att jag gick och la mig i tid igår och var pigg och fräch när morgonljuden satte igång.

Min taximan kom och körde mig först till Banana Mountain. Ett helt nytt monastry som har öppningsceremoni nästa vecka. I 7 år har de putsat och byggt på detta enorma byggnadsverk. Jag åt frukost där tillammans med några munkar och en gibbonapa. Apan var en riktig tjuv och så fort jag tittade bort så var han där och stal något från tallriken. Men han var söt så han kom undan med det mesta!

Fick också hålla en liten babyapa som bara var två månader gammal. Såååå gullig. Men jag kände mig inte så glad för jag tror att stackarn har blivit tjuvad från sin mamma i djungeln. För inne i tempelområdet så fanns också en liten björnunge i en alldeles för liten bur, en hjort i en annan alldeles för liten bur och några fastkedjade makak apor i alldeles för korta kedjor. Jag frågade varför och de svarade att de var värdefulla gåvor från människor till monastryt. Detta land behöver verkligen utbildning!! Naturvård och naturskydd = noll i Myanmar.

Jag fick en VIP tour av abbotten runt området och fick dessutom ett hus om jag ville. Jag är inte helt 100% säker på vad han menade, men tror att att menade att jag kunde få bo i huset om jag ville, men inte äga det. Ja. Engelskan är inte på topp för vissa. Och med vissa menar jag inte mig själv. Templena och buddorna var magnifika och verkligen mycket jobb nedlagt på dem. Alla pengar till bygget kommer från donationer. Människor i Myanmar donerar sjukt mycket pengar till munkarna.

Strax innan kl 10.30 åker vi vidare till nästa monastry. Här träffade jag på Pitah (det stavas inte så, men min burmesiska stavningsförmåga är precis som den förväntas vara, dvs noll.) som ska komma att bli en riktigt god vän. Han pratar bra engelska och vi äter en tradiotionell myanmar lunch tillsammans. Massa olika rätter tillsammans med ris. Kyckling, fisk, blomkål, ägg, soppa med mera. All mat är donationer till munkarna och det betyder alltså att man äter gratis om man kommer och hälsar på.

Pitah bjuder in mig till sin engelskalektion som han ska hålla kl 13. Det blir jag mycket glad över och jag följde med. Bestämde att jag kan ta tåget imorgon istället. Han har ett mycket litet kontor och en liten lektionssal. Det är ca 8 elever, 3 killar i 18 års åldern, 4 kvinnor i 35 års åldern och  en man i 30 års åldern, Thong So. Det är en amerikan där också som lär ut engelska. David. Det är egentligen bara Pitah och Thong So av the locals som kan föra en konversation. De andra kan läsa och skriva men muntligt har de väldigt svårt. Vi övade på uttal av TH. Those Three Things var en oerhörd komplicerad mening att få till.

David har flyttat permanent till Ye tillsammans med sin Burmesiska fru Whinnie och deras dotter Emma. De håller i detta nu på att rusta upp ett hus för att öppna ett guesthouse. Jag blir medbjuden till deras hus och kolla in byggarbetsplatsen. Jag träffade hans fru och dotter. Emma är en så himla gullig tjej. Det är något med engelsktalande barn som får mig att smälta. Vi åt middag tillsammans, Jag, Emma, David, Pitah, Thong So och en tjej som heter Chit Thet Han. Det uttalas ungefär Tji-te-heeen. Har så jäkla svårt med namnen här. Det tar väldigt lång tid att memorera dem.

Chit och jag klickar direkt. Hon är också duktig på engelska och jobbar som privatlärare för just engelska. Hon erbjuder sig att guida mig dagen efter och jag säger genast ja. Skjuter upp tågresan ännu en dag. Till söndag.

 

Morgonmys
 
 
Frukostsällskap aka Tjuven
 
Crazy monk(ey) jao
 
4 Enorma buddor. Man kunde klättra upp i dem. Så det gjorde vi såklart.
Och här är utsikten över tempelområdet och lite av håret på en av buddorna.
 
Några barn hänger utanför en restarurang och tjuvkollar på Tom&Jerry. Skrattar som aldrig förr. När de såg att jag såg dem sprang de snabbt sin väg. Förlåt!
Fler av mina fans!
Ja visst är jag nästan lika poppis som Johnny Depp??
Lunch i Monastryt
Till vänster om mig sitter Pitah
Class time!
Emma
 
 
Taggar: Myanmar, asien 2014, burma, resa, travel;

Kommentar:
#1: Anna

Maaaah! Sötaste apungen ja sett ever! + ja gillar ju inte apor, men den här va söt!!:)

Svar: HAhaha jag vet! visst är han gullig!!! Oemotståndlig även för ap-hatare ;)
Marielle

2014-02-07 @ 14:54:57
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: